4 år tillsammans idag <3

Var extremt trött när jag vaknade imorse men blev promenix med Odin iaf kl 06.30! Huvvaligen, jag som tyckte jag la mig tidigt men det kanske blev rätt sent ändå?

Blev skola mellan 8-11, diskussion om miljön & den var mycket intressant faktiskt. Blev en hel timmes prat om växthuseffekten och det blev lite het debatt mellan varven också :P Efter den timmen blev det ytterliggare 2 timmars diskussion om blandade miljöproblem. Lånade även med mig filmen "Män som hatar kvinnor" från Pernilla innan jag drog mig hemåt.

Väl hemma hittade jag C fortfarande fullt sovandes, hade god lust att lägga mig igen jag också men tänkte att då skulle hela dagen blir förstörd så istället fick jag upp honom på benen. Det tog ett tag för han var jättetrött, undrar hur länge han var uppe igår egentligen?!

Skulle egentligen åkt till Sundsvall men vi kom fram till att vi inte har råd med två vändor så vi stannar här över helgen innan C måste tillbaka till Sundsvall på söndag. Hann inte med så mycket under dagen, blev lite städning så det ska vara fint imorgon när vi har tänkt "fira" våran 4-års dag på riktigt :) Lyxade även till det lite med att äta middag på Pizzeria Oden under oss :P C tog kebab-rulle och jag sallad, den är supergod där!

Efter den sena middagen såg vi på filmen och vi tyckte båda två att den var superbra! Längtar tills vi får se fortsättningen som just nu går på bio :)

Har pluggat som attan nu i veckan också, faktiskt tills jag trodde mitt huvud skulle sprängas bokstavligt talat! Hann med att somna av utmattning under dagen när jag satt med kemin för jag blir så förvirrad av alla nya ord! Men har iaf börjat förstå en del så förhoppningsvis lär jag mig resten snart också.

Man kan ju verkligen undra också hur en del tänker, eller om de tänker överhuvudtaget? Ja, jag har kämpat ett helt år för att få begrava vår pappa - Tror folk då att han inte var viktigt för mig?! Hade han inte varit viktig för mig hade jag knappast fortsatt kämpa så här länge. Pappa var viktig för mig och han var viktig för Angelica, det kan ingenting ändra på. Vad mina vänner eller andra nu skulle tycka om mina åsikter skiter jag fullständigt i för detta handlar inte om dem, utan om oss - hans döttrar!

Att inte låta ett barn gå på begravning med sin förälder är ett stort straff, rår Angelica för allt som varit kanske? Nej, för hon är ett oskyldigt litet barn! Jag är hennes storasyster men att ha i tankarna kan ju vara att jag flyttade hemifrån när Angelica var 3 år. Jag har bott i Sundsvall under 4 års tid och därmed inte träffat henne så mycket som jag velat & borde ha gjort, det är mer än halva hennes liv hittills och hon är inte lika trygg med mig som sin egen mamma som hon bott med hela sitt liv. Mamma är även ett stort stöd för mig, hon har alltid funnits där och nu har vi bara mamma kvar jag & Angelica. Att då inte låta oss få ha henne att luta oss mot på pappas begravning är ett stort straff om något! Och vad ska vi straffas för? För att vi älskar vår pappa?! I stundens hetta var det ja, då kanske vissa har börjat fundera hur de egentligen betett sig?

Och nej, Angelica har ingen annan med att göra nej - för hon tillhör min familj och ingen annans, det kan ingenting heller ändra på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0