Det börjar ljusna, trots allt

Psykologen märkte det, Christopher har märkt det, mamma har märkt det, Annika märkte det idag - jag har börjat se gladare ut och verkar må bättre :) Jag vet inte om jag känner någon större skillnad själv men enligt läkaren & psykologen brukar omgivningen märka det först. Jag hoppas det håller i sig!

Det är mycket nu, IGEN! Inget man orkar ta upp med folk direkt men de närmsta vet vad det handlar om iaf, det kommer ske stora förändringar nu snart. Riktigt stora förändringar som inte alls var planderade för några veckor sedan. Men sånt är livet, right?

Idag färgade jag & Annika underhåret på Angelica och gjorde slingor på mamma, det blev bra. Sedan for vi hem till mig och hade myskväll med prat, skratt, spel och lite gott :) Det var kul med lite besök och annat att rikta tankarna mot.

Imorgon blir det hem till mamma igen för att spela & sjunga med Markus, det ska bli kul :) Har massa nya superfina låtar på G nu så jag har längtat riktigt mycket.

Nu blir det sängen, efter jag fått in alla kaniner i buren vill säga. De har sprungit runt här hela dagen nu och vill inte alls gå hem igen ;) C kommer väl snart från stan också. Odin sover, sötnosen <3

Godnatt!

Nånstans finns det, det vi hade, som var bra

Varför slutade vi leka med varann
Varför slutade vi skratta
Du är du och jag är fortfarande jag
Så vad är det då som fattas

Det är på minnena som vi lever
Men snart så har de suddats ut

Så vi blundar
Ja, vi blundar
Vi bara blundar
Fast vi ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
Du och jag

Allt jag känner, allt jag älskar och vill se
Är de nötta bilderna med tummar på
Och jag vet, jag vet, jag vet, nån måste börja ge
Ja, börja ge för att kunna få

Och varje gång som jag försöker
Det är då det blir så fel

Så vi blundar
Ja, vi blundar
Vi bara blundar
Men vi ser
Nånstans finns det, det vi hade, som var bra
Ja, nånstans finns det kvar en plats där vi kan va
När vi blundar

Vissa saker har man inte full kontroll över

Vissa saker bara händer medan man bara kan stå och titta på utan att kunna göra något åt det, just det har hänt mig nu. Jag är trasig, men jag kan inte ändra på det. Jag kan inte tvinga en människa att göra något den inte vill och det tänker jag heller inte göra. Det gör ont, men det är så det är..

Tiden flyger iväg snabbare än jag hinner med!

Det var ett bra tag sedan jag skrev nu men det har inte hunnit hända så mycket intressant. Jag var magsjuk för ett tag sedan, det lustiga var att jag blev det exakt 1 år efter jag var magsjuk sist - väldigt märkligt tycker jag! Jaja, C var iaf hemma så jag hade någon som kunde ta hand om Odin medan jag låg och var dålig.

Hmm, vad är det nu som har hänt sedan sist då? Inte mycket som sagt. Var till min läkare förra veckan för att prata om medicinen jag tagit och blev remitterad till Psykakuten för ett eventuellt byte av medicin. Fick träffa två supergulliga psykologer, en yngre kille och en äldre kvinna. Pratade med dem ett tag och fick svara på massa frågor innan jag fick sitta i väntrummet ett tag till medan de pratade med överläkaren.

Blev beslutat att min medicin skulle bytas ut och då ville dom lägga in mig för att kunna ha uppsyn över mig under några dagar. Det vägrade jag för jag ville bara hem till C och djuren! Så efter många om och men gick dom med på att skriva ut den nya medicinen iaf och jag fick sätta mig på bussen hemåt :)

Blev ett återbesök idag för att lämna in de gamla tabletterna som jag inte fick ha kvar hemma och diskutera den nya medicinen. Jag har dock inte hunnit känna av den på annat sätt än att jag är tung i huvudet och har svårt att fokusera blicken + att jag knappt ser något när det är för ljust pga att mina pupiller är lika stora som mitt öga nästan. Fick tipset att jag skulle bära solglasögon vilket känns jävligt dumt om jag skulle göra mitt i vintern, pundarvarning here I come?!

Jaja, jag är hemma iaf och mår varken bättre eller sämre men sålänge det inte går åt det sämre hållet är jag nöjd.

Skulle ha åkt skridskor idag med Annika och Angelica men det blev inställt, mycket pga mitt huvud som inte mått bra idag. Får bli en annan dag, kanske till helgen :)

Nu ska jag vila innan jag tar och gör något vettigt, eller så lägger jag mig - det blir det det blir. Puss

Städning, Rensning & Piercing!

Sedan 2 dagar tillbaka har C städat och rensat ur sitt sum så det stått härliga till! Igår hängde även jag på och började göra detsamma på mitt pysselrum :) Jag kan väl erkänna att jag är rätt seg i jämförelse med C men det är inte mycket att göra åt ;)

Hela golvet i C's rum har agerat grovsoprum dessa dagar och man har knappt tagit sig in där ens en gång! Men nu håller C på att fixa bort allt och kasta det i riktiga grovsoprummet <3

Det blev även en tripp till källaren idag för C skulle kolla något, det hela slutade med att källaren var utrensad totalt och vi bar tusen kartonger till soprummet.. Brabra, han är duktigt min man :)

Åkte till mamma mitt på dagen och lämnade en kasse med filmer som vi rensat ur, några barnfilmer också till Angelica. Blir mera framöver för jag har hittat flera kassar till med grejer som de ska få :)

Efter jag varit hos mamma ett tag åkte hon, jag & Angelica in till stan för jag hade tid för att pierca mig. Jag började bli lite nervös när jag satt där men tänkte ända att det kan aldrig bli lika jävligt som när jag tog hål i tungan. För fy satan vad ont det gjorde! Ja, kanske inte just då precis när det var gjort men dagarna & veckorna som följde därefter utan att jag kunde äta eller prata för den förbaskade tungans skull!

Hursomhelst så blev det att jag lugnade mig och ställde mig snällt framför piercaren som skulle rita lite på mig innan nålen skulle fram. Efter det lade jag mig lika snällt på britsen och höll mamma i handen. (jaa, okej då - lite nervös var jag allt fortfarande) Lillasyster tyckte det hela var sååå spännande och ville titta på hur det hela gick till medan mamma kollade bort och jag höll för ögonen med min fria hand.

Tjoff! Så var hålet gjort, pust! Sedan var det till att ta ett djupt andetag för att smycket skulle i, hann inte mer än andas in så var det klart :) Smycket valde syster ut, det lyser i regnbågens alla färger och sitter fint på min mage nu. Det gör inte särskilt ont, bara om man kommer åt så lite försiktig måste man allt vara. Men det är inte som smärtan i tungan jag hade flera veckor utan jag tänker knappt på att jag har ont överhuvudtaget :)

Nu ska jag sova, tänker komma upp i tid imorgon och fortsätta med mitt städande. Godnatt gott folk!

RSS 2.0