Jag har alltid sett på Angelica och tänkt att hon är så mycket mindre än mig, det skiljer ju nästan 13 år mellan oss. Och plötsligt har hon blivit stor & jag känner mig gammal, haha! Hon är inte den där lilla tjejen längre som hon var förut, hon har blivit stor nu min lilla tjej. Jag önskar jag kunde skydda henne mot allt, men det går inte. Hon har upplevt & kommer att uppleva sorg, svek & annat dåligt - Och jag kan inte skydda henne mot allt trots att jag vill.

Idag & imorgon tävlar hon, hon är redan på träningen nu innan tävlingen börjar och snart ska vi åka dit och kika! Min lilla tjej har blivit stor och hon blir bara större & större för var dag som går. Det ska blir så kul att se henne tävla i gymnastik, hon är så duktig <3

Jag saknar tiden då hon var liten, när bearnaisesås hette doppidoppi, när Christopher hette Kihoffer, när Joel hette Jolle, när Ulf hette Dusse, när Axel hette Aschla, när jag hette Bellen & var världens stoltaste storasyster. Jag är fortfarande världens stoltaste storasyster men nu heter jag Isaball, haha - Vill aldrig att hon ska bli så stor så jag heter Isabell, men det går inte att stoppa. Oavsett hur mycket jag önskar att hon förblev den lilla tjejen så växer hon & blir stor. Men jag måste erkänna att jag är nyfiken över hur hon kommer att se ut, låta, tycka & tänka när hon blir äldre ;)

Jag saknar när hon var hos mig & Christopher i Sundsvall och vi hittade på massa mys, när Angelica var så liten och satt i barnvagn & vi gick runt på stan. Ja tänk, jag saknar tom när hon & Christopher blev magsjuka och jag tog hand om dem en helg för att de skulle bli friska fort! Tur man har minnena kvar iaf, för det vi har upplevt tillsammans försvinner aldrig <3

Nu ska jag ta en promenix med Odin innan jag åker mot staden för att vara världens stoltaste storasyster och se henne tävla <3