Jag var så arg och ledsen inatt, låg och tänkte på alla gånger pappa blev lurad. Jag förstår inte varför han blev så illa behandlad av så många, lurad massor av gånger på pengar! Min pappa kämpade på med sitt liv, jobbade för att kunna ha mat på bordet varje dag! Men på grund av att han blev lurad så ofta hade vi inte mat på bordet varje dag, vi kunde gå utan mat i flera veckors tid. Var tvugna att åka till mammas familj för att äta, fast vi berättade aldrig för dem hur det var. Inte då, men nu i efterhand vet dom - Dom misstänkte säkert det då också, men vem vill påpeka något sådant eller fråga någon om det?

Pappa var så generös, när han hade pengar ville han ge oss allt! Han ville bjuda på god mat, bjuda mamma på resor och bara att vi skulle umgås. Han var så snäll, för snäll - Det tror jag var en av anledningarna till att han blev lurad så många gånger. Han jobbade många gånger och hjälpte folk runtomkring, men fick han någonting för det? Nej, många gånger fick han ingenting - Inte ens ett tack!

Jag hoppas av hela mitt hjärta att alla som behandlade pappa som skit mår dåligt resten av sina liv, han var värd så mycket bättre än eran jävla dynga era kräk! I mitt hjärta lever han för alltid vidare som den fina och generösa man han var och hans hjärta av guld kommer jag alltid att minnas. Det är viktigt för mig att Angelica också kommer tänka på detta när hon tänker tillbaka på pappa, hon är ju så liten och kommer kanske hinna glömma mer och mer ju äldre hon blir.

Jag hoppas att hon aldrig glömmer pappa så som han var <3