Vid klockan 10 idag var jag & Angelica redan i kyrkan och gjorde iordning inför minnesgudstjänsten, det blev jättefint med kortet på pappa, granriset, höstlöven, de klarröda bären och det fina ljuset bredvid. Angelica var så söt lillgumman där hon sprang runt och letade fina löv till pappa <3

Minnesgudstjänsten var så fin, det var jobbigt att sitta där men det var skönt efteråt. Nu har vi äntligen fått ta farväl av pappa på riktigt och det känns som en tung sten släppt från hjärtat. Hela minnesgudstjänsten kretsade kring pappa och den han var, vi hade massor av musik som han gillade och även de låtar han själv önskat. Vi var flera som kände pappas närvaro, det var som att trycka på en knapp - efter ungefär halva minnesgudstjänsten blev jag alldeles varm och lugn inombords & det var inte bara jag som känt så precis just då. Istället för att gå fram och lägga en blomma valde vi att gå fram och tända ett ljus, de som ville fick göra det och nästan alla som var där valde att gå fram. Det var så fint när det började lysa från hållaren, från att ha varit helt tom blev den helt full! Det värmde gott att se att så många hedrade pappas minne, tände ett ljus och sade några ord till honom innan de satte sig igen.



Det tog ungefär 1½ timme från början till slut och efteråt skulle vi träffas för att äta lite paj & annat gott innan vissa som åkt väldigt långt skulle bege sig hemåt igen. Och vad händer då, precis när vi kliver ur bilarna - mitt på bilvägen kommer en gammal traktor! Alla blev jätteförvånade och bara tittade på varandra, ingen av oss har någonsin sett en traktor komma åkande där på den vägen och då har ändå mormor bott där i över 30 år! Så ja, vi var alla övertygade om att pappa hade något med det att göra, ett sätt för honom att visa oss att han var med oss idag <3

Nu har jag spänningsuvudvärk så det skriker om det, alvedon hjälpte inte så jag får ta och vila en stund istället. Värken i rygg och mage har blivit lite bättre, hade så ont i ryggen igårkväll att jag inte ens kunde resa mig upp så då var det bara att ringa sjukvårdsupplysningen igen och de tyckte jag skulle åka in direkt. Sagt och gjort, akuten nästa! Hade världens knöl på höger sida av ländryggen som de efter mycket kontroller & prover kom fram till var en inflammerad muskel. Ajaj! Det gör ont vill jag lova! Men det var iallafall inget allvarligt & livshotande som de trodde först när de kände på mig, kunde knappt nudda vid mig innan jag skrek rakt ut. Så nu blir det att vila ryggen och äta smärtstillande så ska det gå över av sig själv, skönt.