När en person man tycker om plötsligt försvinner känns det som att allt möjligt påminner om just den personen. Färger, lukter, händelser, känslor, ja allt möjligt helt enkelt.

Jag har sedan pappa gick bort sett honom överallt, så fort någon med keps kommer tror jag för en halv sekund att det är pappa, sedan kommer sanningen över mig och jäg känner mig dum & ledsen att jag kunde tro en sådan sak. Det händer också att jag ser någon som har liknande gångstil som pappa och jag medvetet låtsas att det är han för att känna mig lite gladare för en stund. Ibland kan jag komma på att han faktiskt är borta och då blir jag så fruktansvärt ledsen så jag inte vet vart jag skall ta vägen.

I söndags hyrde jag en film som jag sett lite på igår och idag, den är 5 timmar lång och heter "Tracys hämd". Jag tyckte mig känna igen filmen och nyss slog det mig att jag faktiskt sett den med pappa förut. Det var när huvudpersonen i filmen, Tracy, skulle spela schack mot två mästare i filmen som jag insåg att det var samma film.

Undrar hur det kan komma sig att så mycket olika saker kan få en att minnas en bortgången person?